Regler för världshandeln

Sidan blev senast uppdaterad:

Den viktigaste organisationen för världshandeln är Världshandelsorganisationen (World Trade Organization, WTO) som har 164 medlemsländer. Fler länder har sökt medlemskap men några enstaka länder har valt att stå utanför WTO-systemet.

WTO tar fram regler för världshandeln. Målet är att skapa ett handelssystem som är öppet och förutsägbart och som har tydliga och icke-diskriminerande regler.

Idag sker 98 procent av världshandeln mellan WTO-medlemmar.

Läs mer om vilka länder som ansökt om medlemskap på WTO:s webbplats

Till sidans topp

Diskrimineringsförbud

WTO:s regler för handeln vilar på två viktiga principer. Den ena är principen om mest gynnade nationsbehandling (MGN). Den innebär att varje förmån, exempelvis en tullsänkning, som ett land ger ett annat land också ska ges till övriga WTO-länder.

Den andra är principen om nationell behandling. Varje medlemsland måste behandla andra länders varor på samma sätt som inhemska varor när det gäller inhemska skatter och avgifter, tekniska föreskrifter på produkter eller bestämmelser om försäljning, köp, distribution och så vidare.

På tjänsteområdet är nationell behandling något som varje land, om det vill, väljer att ge andra länder ensidigt eller efter förhandlingar.

Till sidans topp

Undantag diskrimineringsförbud

Undantag från principen om MGN kan göras för frihandelsavtal och tullunioner, men också för att ge varor från utvecklingsländer mer fördelaktig behandling, till exempel i form av särskilda tullförmåner. EU är en tullunion. EU har också en rad frihandelsavtal med olika länder.

Till sidans topp

Viktiga WTO-avtal

WTO:s har tre huvudavtal: Gatt för handel med varor, Gats för tjänstehandel och Trips för skydd av immateriella rättigheter. 

Gatt (General Agreement of Tariffs and Trade) har sänkt tullarna för industrivaror. I varuhandeln kan därför andra typer av åtgärder vara av större betydelse för möjligheterna att handla än tullar. Det kan vara nationella krav på hur en vara är utformad eller märkt. Det finns också olika nationella krav på godkännanden från myndigheter eller certifikat och rapporter från laboratorier för att få sätta en vara på marknaden.

Tullarna för jordbruksprodukter har inte sänkts i samma takt som industrivaror och är därför i många fall höga. Det finns ett antal avtal som utvecklar reglerna i varuhandelsavtalet Gatt på specifika områden, till exempel för handelsprocedurer, tekniska regler, handel med jordbruksprodukter och skyddsåtgärder. 

I Gats (General Agreement of Trade in Services) delas tjänster in i tolv övergripande branscher, bland annat telekommunikation, distribution, transport och yrkesmässiga tjänster. WTO-länderna väljer själva i vilka branscher och vilken utsträckning de vill göra åtaganden i handeln med andra länder.

Trips (Trade-Related Aspects of Intellectual Property Rights) reglerar skydd för upphovsrätt, varumärken, geografiska ursprungsbeteckningar, mönster, patent, kretsmönster i datachips samt företagshemligheter.

Det finns även avtal i WTO som medlemmarna kan välja att ansluta sig till, exempelvis avtalet om offentlig upphandling.

Läs mer om avtalen i Kommerskollegiums digitala uppslagsbok Handelspolitiskt ABC

Till sidans topp

Internationell tullklassificering av varor

Om du ska handla med ett annat land och vill veta vilka regler som gäller för din vara, underlättar HS-varukoden kontakten med tullmyndigheten i det aktuella landet.

Det finns ett harmoniserat system (HS) för internationell tullklassificering av varor (the Harmonized Commodity Description and Coding System). Det underlättar tullklassificering av varor och är framtaget av Världstullorganisationen (WCO), där Sverige och övriga EU-länder finns bland de 180 medlemsländerna.

Se vilka länder som är medlemmar i WCO på wcoomd.org

I EU:s gemensamma tulltaxa Taric finns information om vilka varukoder som gäller vid import till EU.

Läs mer om den gemensamma tulltaxan på Tullverkets webbplats

Hjälpte den här informationen dig?