Det är inte vad som sägs – innehåll, fakta eller idé – som skyddas. Det är hur det sägs – det självständiga uttrycket – som har betydelse.

Inom scenkonstområdet finns en mängd olika verkstyper; teaterpjäser, baletter, pantomimer, marionettspel, performances, operor, musikaler. Alla dessa verk kan betraktas som konstnärliga verk, i vart fall när de kommer till uttryck i ett framförande. Sceniska verk präglas av en kombination av olika uttrycksmedel. I ett sceniskt verk ingår ofta flera element, som alla är självständiga verk, till exempel musik, scenografi och dräkter.

Den person som har skapat ett konstnärligt verk har upphovsrätt till verket. Upphovsrätten är en immateriell rätt, vilket kan beskrivas som att konstnären äger rätten till verket. Upphovsrätten gäller i 70 år från upphovspersonens död.

Upphovspersoner och utövande konstnärer

I allmänhet är ett sceniskt verk ett alster som skapats av flera upphovspersoner och utövande konstnärer. På scenkonstområdet är det i första hand pjäsförfattare, regissör, kompositör, koreograf, mimare, dramaturg, scenograf och kostymtecknare. Även andra medverkandekategorier – till exempel ljusdesigner, maskörer, clowner och andra cirkusartister – kan bidra med upphovsrättsligt skyddade prestationer.    

En scenföreställning kan inte tänkas utan utövande konstnärer. Det vill säga skådespelare, sångare, musiker, artister, dansare, som levandegör och framför verk. De har numera rättigheter som i stort sett motsvarar upphovspersonernas.

Varieté- och cirkusartisters upphovsrättsliga skydd har ofta varit en omstridd fråga. Akrobater, trapetskonstnärer och magiker har inte skydd som utövande konstnärer, eftersom de inte anses framföra verk. Om de i sin utövning skapar verk har också diskuterats. En clownföreställning där ord, rörelse och mimik kombineras kan uppnå verkshöjd. En mimare som med mimik och plastik utvecklar en karaktär eller handling är en upphovsperson som framför sitt eget verk i egenskap av utövande konstnär. Många kombinerade nummer inom nycirkusföreställningar kan ha upphovsrättsligt skydd.

Ekonomisk och ideell rätt

Det skydd du som upphovsperson får när du till exempel skrivit en teaterpjäs eller koreograferat en dansföreställning består i dels en ekonomisk rätt, dels en ideell rätt. Den ekonomiska rätten innebär att du som upphovsperson har ensamrätt att bestämma om verket, till exempel om du vill sälja din pjäs. Den ideella rätten innebär att du som skapat verket har rätt att anges som upphovsrättsperson, men den ideella rätten innebär även att andra inte får göra kränkande ändringar i ditt verk.

Att använda befintligt manus i föreställningen

Om du ska använda ett manus i en föreställning behöver du upprätta ett avtal med manusets upphovsperson. För att upprätta avtal krävs oftast att du tar hjälp av en jurist. Om du är medlem i Dramatikerförbundet kan du få hjälp med juridisk rådgivning och upprättande av avtal.

Dramatikerförbundet

Att använda musik i föreställningen

I princip all musik skyddas av upphovsrätt, vilket innebär att kompositörer och musiker har rätt till ersättning när deras musik framförs offentligt. Om du ska använda musik i en föreställning, show eller ett event, ska du ta kontakt med Stim och SAMI för att ta reda på vad som gäller. Du behöver också kontakta skivbolaget som äger inspelningsrättigheterna till inspelningen. Om du behöver hjälp med att hitta rätt skivbolag kan du få hjälp av Ifpi som är skivbolagens branschorganisation.

Stim, Svenska tonsättares internationella musikbyrå

SAMI, Svenska artisters och musikers intresseorganisation

Ifpi Sverige, Musikbolagens rättighets- och branschorganisation

Om du har en scen/lokal behöver du en musiklicens från Stim och SAMI. I vissa fall behöver du ha särskilt tillstånd från kompositören eller musikförlaget för att få använda musiken. Tänk på att vara ute i god tid. Då reglerna och nivåerna ser olika ut i olika sammanhang, är det bäst att du kontaktar både Stim och SAMI för att få reda på vad som gäller för just din situation.

Ofta är det teatern/scenen där föreställningen visas som ansvarar för dessa frågor men det kan finnas undantag. Ta därför alltid reda på vem som har vilket ansvar. Ofta behöver du lämna information om musiken du ska använda i god tid innan föreställningen äger rum, så att alla rättighetsfrågor hinner lösas.

Använda musik i teatersammanhang - Stims information

Använda musik i teatersammanhang - SAMI:s information

Musikrapport till Stim vid liveframträdande

Musikskaparen har rätt till ersättning när musiken spelas live. För att Stim ska kunna skicka pengar till rätt upphovspersoner behöver de få veta vilken musik som spelats och vem som är arrangör av konserten. Det gäller både om du spelar egna och/eller andras låtar. Musikrapporten lämnas enklast på Stims webbplats. Du behöver inte vara ansluten till Stim för att kunna musikrapportera.

Lämna musikrapport på Stims webbplats

Nyskriven och specialkomponerad musik

Om du samarbetar direkt med en kompositör, som gör nyskriven musik till föreställningen, kommer ni tillsammans överens om ersättning för detta. Oftast rör det sig om både ersättning för själva arbetstiden och ersättning för varje gång som föreställningen visas. Det finns avtal som reglerar detta. Kontakta Stim, FST (Föreningen Svenska Tonsättare) och SKAP (Svenska Kompositörer Av Populärmusik) för mer information.

Kontakta FST, Föreningen Svenska Tonsättare

Kontakta SKAP, Svenska Kompositörer Av Populärmusik

Särskilt stöd för samarbete med komponister

På scenkonstområdet har Kulturrådet särskilda stöd som kan sökas för att samarbeta med en komponist. Bidraget är avsett att stimulera beställning av nya verk och anställning av komponister.

Kulturrådets stöd för samverkan med komponister