Upphovsrätten består av två delar, en ideell rätt och en ekonomisk rätt.

Ideell rätt

Den ideella rätten kan inte överlåtas och innebär att konstnären har rätt att bli namngiven när verket återges exempelvis i en tidning, som affisch eller bokomslag. Konstnärens namn ska anges i direkt anslutning till verket, antingen i en bildtext eller med namnet under/vid sidan av bilden eller i en artikel bredvid. Det ska klart framgå vem som är upphovsperson till vilket verk.

Den ideella rätten ger också skydd mot kränkande ändring av ett konstverk. En bild får till exempel inte kraftigt beskäras eller täckas med text. Den ideella rätten ger också skydd mot att konstverk används i kränkande sammanhang.

Ekonomisk rätt (förfoganderätt)

Den ekonomiska rätten ger konstnären ensamrätt att utnyttja verket ekonomiskt. Ensamrätten innebär att det är konstnären som har rätten att bestämma hur verket får användas. Det är alltså konstnären som upphovsperson som får framställa exemplar av verket i form av exempelvis ett bokomslag, en illustration till en artikel, eller lägga ut verket på internet.

Den ekonomiska rätten till verket kan till skillnad från den ideella rätten överlåtas genom ett så kallat friköp. Friköp är vanligt exempelvis när det gäller företagslogotyper och mönster som utförs vid formgivningsuppdrag.

Vid anställning kvarstår den ekonomiska rätten till ett verk hos den anställda upphovspersonen om inte arbetsgivaren har avtalat om en övergång av rätten. Det kan även framgå av kollektivavtal eller anställningsavtal om upphovsrätten ska övergå till arbetsgivaren. Arbetsgivaren har däremot som utgångspunkt rätt att använda verket så länge skapandet har skett inom ramen för anställningen.

Inskränkningar i upphovsrätten

Som huvudregel har upphovspersonen ensamrätt att bestämma över hur ett verk får användas. Det finns dock inskränkningar i ensamrätten. Till exempel finns det en inskränkning som innebär att tidningar och tidskrifter får återge befintliga verk i samband med nyhetsrapportering – detta för att underlätta för pressen att sprida information om aktuella händelser. Upphovspersonen har dock rätt att få sitt namn angivet.

Ytterligare ett exempel på inskränkning i upphovsrättslagen är att konstverk som ingår i film eller tv får återges fritt om de syns i bakgrunden eller är av underordnad betydelse med hänsyn till filmens eller tv-programmets innehåll. Om däremot konstverket skapats särskilt för att förekomma i filmen/programmet, eller om det används som utsmyckning behövs ett tillstånd från konstnären och hen har rätt till ersättning. 

Lagen om upphovsrätt (1960:729) 

Bevakning och inkassering

Det är BUS, Bildupphovsrätt i Sverige, som förvaltar upphovsrättigheter för bild- och formkonstnärer. BUS inkasserar ersättningen för användandet av konstverk och betalar sedan ut ersättningen till verkets skapare. En viktig del av BUS verksamhet går ut på att sluta avtal med parter som använder upphovsrättsligt skyddade verk. Exempel på det är avtalet som BUS gjort med Föreningen Sveriges Tidskrifter.

BUS, Bildupphovsrätt i Sverige