Upphovsrätt

Den person som har skapat ett konstnärligt verk har upphovsrätt till verket. Upphovsrätten är en immateriell rätt, vilket kan beskrivas som att konstnären äger rätten till verket. Upphovsrätten gäller i 70 år från upphovsmannens död.

Sidan blev senast uppdaterad:

Upphovsrätten består av två delar, en ideell rätt och en ekonomisk rätt.

Till sidans topp

Ideell rätt

Den ideella rätten kan inte överlåtas och innebär att konstnären har rätt till namnangivelse när verket återges exempelvis i en tidning, som affisch eller bokomslag. Konstnärens namn ska vara utsatt i direkt anslutning till verket, antingen i en bildtext eller med namnet under/vid sidan av bilden eller i en artikel bredvid. Det ska klart framgå vem som är upphovsman till vilket verk.

Den ideella rätten ger också skydd mot kränkande ändring av ett konstverk. En bild får till exempel inte kraftigt beskäras eller täckas med text.

Till sidans topp

Ekonomisk rätt (förfoganderätt)

Den ekonomiska rätten ger konstnären ensamrätt att utnyttja verket ekonomiskt. Ensamrätten innebär att det är konstnären som har rätten att bestämma hur verket får användas. Det är alltså konstnären som upphovsman som får framställa exemplar av verket i form av exempelvis ett bokomslag, en illustration till en artikel, eller lägga ut verket på internet.

Den ekonomiska rätten till verket kan till skillnad från den ideella rätten överlåtas genom ett så kallat friköp. Friköp är vanligt exempelvis när det gäller företagslogotyper och mönster som utförs vid formgivningsuppdrag.

Vid anställning är det normalt arbetsgivaren som äger den ekonomiska rätten till verk som framställts inom ramen för anställningen.

Till sidans topp

Inskränkningar i upphovsrätten

Som huvudregel har upphovsmannen ensamrätt att bestämma över hur ett verk får användas. Det finns dock undantag. Till exempel har det införts en regel om att tidningar och tidskrifter fritt får återge verk i samband med nyhetsrapportering – detta för att underlätta för pressen att sprida information om aktuella händelser. Konstnären har dock rätt att få sitt namn angivet.

Ytterligare ett exempel på inskränkning i upphovsrättslagen är att konstverk som ingår i film eller tv får återges fritt om de är av underordnad betydelse med hänsyn till filmens eller tv-programmets innehåll. Om däremot konstverket skapats särskilt för att förekomma i filmen/programmet, eller om det används i illustrationssyfte, måste det finnas ett tillstånd från konstnären och hen har rätt till ersättning.

Till sidans topp

Bevakning och inkassering

Det är BUS, Bildupphovsrätt i Sverige, som förvaltar upphovsrättigheter för bild- och formkonstnärer. BUS inkasserar ersättningen för användandet av konstverk och betalar sedan ut ersättningen till verkets skapare. En viktig del av BUS verksamhet går ut på att sluta avtal med parter som använder upphovsrättsligt skyddade verk. Exempel på det är avtalet som BUS gjort med Föreningen Sveriges Tidskrifter.

Att tänka på vid upphovsrätt

  • Upphovsrätten är ditt "kapital" som konstnär. Se till att förvalta den väl så att du får betalt varje gång verket används.
  • Den ideella rätten kan inte överlåtas, endast den ekonomiska.
  • Hävda din rätt att bli tillfrågad när någon vill använda ditt verk eller din bild.
  • Du har rätt att få ditt namn utsatt när ditt verk görs tillgängligt för allmänheten.
  • Vid anställning tillhör normalt den ekonomiska rätten arbetsgivaren.
  • Anslut dig till en upphovsrättsorganisation för att få bättre bevakning av dina rättigheter (på bild- och formkonstområdet: BUS, Bildupphovsrätt i Sverige).

Hjälpte den här informationen dig?

Ja Nej

Tack för din återkoppling!

Berätta gärna vad du tycker om sidan. Dina synpunkter hjälper oss att förbättra verksamt.se. Om du vill ha svar från oss, ange din e-postadress.