Budget och arvoden
Sidan blev senast uppdaterad:En konstnärs intäkter kommer ofta från flera olika håll. Det kan vara försäljning av verk och ersättningar från upphovsrättsligt nyttjande av verken. Övriga intäktskällor kan vara föreläsningar, deltagande i olika projekt med mera.
För den som vill ha kontroll över sina inkomster är det viktigt att ha kontroll över sin tid och att veta vilket timarvode som är rimligt.
Gör en budget
Ett viktigt verktyg för att hålla koll på och styra ekonomin är att göra en resultatbudget. Du beräknar inkomster och utgifter och kan planera för framtida ekonomiska händelser.
Arvode vid uppdrag
Inkomsten från ett uppdrag kan bestämmas och betalas ut på olika sätt. Ofta kommer man överens om att en viss del av ersättningen betalas ut efter en viss mängd färdigställt arbete, eller så kan man avtala om att betalning beräknas efter den arbetade tiden.
Det vanligaste för ett uppdragsarbete är att mängden arbetad tid avgör ersättningens storlek. Ett kortare uppdrag kan ge en större timersättning än ett längre uppdrag. En del av din arbetstid går åt till uppgifter som det inte går att fakturera för, till exempel administration, städning i ateljén eller marknadsföring. Annan tid går åt till själva uppdragen - det är den tiden som du kan fakturera för.
Den arbetade tiden kan alltså delas in i debiterbar tid och icke debiterbar tid. För att konstnärskapet ska löna sig behöver den debiterbara tiden ge inkomster som täcker även den icke debiterbara tiden.
Inför en utställning förekommer en del arbetsuppgifter som konstnärer ofta inte är vana att ta betalt för, men som också är debiterbara. Du kanske deltar i möten, gör planering och finns på plats när utställningen ska hängas. Sådant arbete är typexempel på vad som ska ersättas med medverkansersättning enligt MU-avtalen. MU står för medverkans- och utställningsersättning. Storleken på medverkansersättningen beräknas utifrån den nedlagda arbetstiden.
För att kunna räkna ut en korrekt medverkansersättning är det därför viktigt att du håller reda på hur mycket debiterbar tid du har lagt ned på ett projekt.
Modellen nedan kan användas för att räkna ut ditt timarvode. Exemplet utgår från att konstnären ska ha en inkomst som motsvarar en lön på 29 000 kronor per månad, vilket är minimilönen enligt KRO/KIF:s (Konstnärernas Riksorganisation och Sveriges Konsthantverkare & Industriformgivare) arvodesrekommendationer.
Arvodesrekommendationer från KRO/KIF
Exempel
Börja med att räkna ut debiteringsgraden (beläggningen). Debiteringsgraden är den andel av den totalt arbetade tiden som kan debiteras. Observera att även din semester ingår i den tid du inte kan debitera.
Om din debiterbara tid under en månad är 80 timmar av totalt 160 arbetade timmar, dividerar du 80 med 160 och får debiteringsgraden 0,5 (80/160=0,5) eller 50 procent. Räkna sedan ut vilken genomsnittlig timersättning din önskade månadslön blir. Du dividerar då månadslönen med 160 timmar (normal arbetstid för en månad) och får i vårt exempel 29 000/160 = 181,25.
Om du har enskild firma lägger du till egenavgifter (ca 32 procent). Du ska också lägga till sjuk-, liv- och pensionsförsäkringar som annars hade betalats av arbetsgivaren. Cirka 15 procent bör du avsätta till detta. Totalt blir det då 47 procent (32+15).
Du multiplicerar alltså 181,25 kronor med 1,47 och får resultatet 266,4 kronor (181,25x1,47=266,4).
Slutligen dividerar du 266,4 kronor med beläggningen, i det här exemplet 0,5, och resultatet blir timarvodet 532,9 kronor (266,4/0,5=532,9).
Jämför gärna ditt framräknade timarvode med de rekommendationer om minimiarvoden som KRO/KIF utfärdar varje år. Det rekommenderade minimiarvodet är beräknat på 40 procents beläggning.
Nästa steg
Bokföring
Alla affärshändelser i företaget ska bokföras enligt bokföringslagen. Det som kännetecknar en affärshändelse är att den förändrar företagets förmögenhets storlek och/eller sammansättning.
Ansvarig: Tillväxtverket