Arbetstider och arbetstidslagen
Arbetstidslagen (1982:673) reglerar hur mycket arbetstagare får arbeta. Arbetstidslagen kan avtalas bort helt eller delvis genom kollektivavtal så länge det är förenligt med kraven i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/88/EG av den 4 november 2003 om arbetstidens förläggning i vissa avseenden.
Arbetstidslagen har regler för hur mycket arbetstagare får arbeta per dygn, per vecka och per år. Den tar upp jourtid och beredskapstid samt vilka raster och pauser arbetstagare har rätt till. Arbetsgivaren ska för varje arbetstagare föra anteckningar om jourtid, övertid och mertid.
Alla arbetstagare ska ha minst elva timmars sammanhängande ledighet under varje period om 24 timmar (dygnsvila), där tiden mellan midnatt och klockan 05.00 ska ingå. I princip är det ett nattarbetsförbud, men arbetstidslagen medger att nattarbete utförs om det är nödvändigt med hänsyn till arbetets art, allmänhetens behov eller andra särskilda omständigheter. Sådana arbeten är så kallade direktundantagna från nattarbetsförbudet och är exempelvis vissa arbeten inom processindustrier, sjukvård, kollektivtrafik, taxitrafik och restaurangbranschen. För övriga arbeten krävs antingen att förbudet avtalas bort genom kollektivavtal eller att dispens ges av Arbetsmiljöverket. För att Arbetsmiljöverket ska kunna ge dispens krävs att särskilda skäl föreligger. Av praxis framgår att särskilda skäl inte är uppfyllt om skälen till nattarbete enbart är företagsekonomiska.
Särskilda arbetstidsregler för minderåriga finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter.
Information om arbetstidslagen på Arbetsmiljöverkets webbplats
Ansök om undantag från arbetstidslagen på Arbetsmiljöverkets webbplats