Hotell, restaurang och turism – poddtext

Sidan blev senast uppdaterad:

Säsongsarbetare, restaurangmoms, kassaregister, dricks och personalliggare är några av de begrepp du kan möta om du driver företag inom hotell, restaurang och turism. Jenny Persson och Per Granqvist från Skatteverket går igenom vad du som är företagare inom branschen ska tänka på.

Säsongsarbete

I Sverige sysselsätter branschen hundratusentals personer och många företag är säsongsbaserade. Det fungerar i princip på samma sätt som att driva företag året om. Men ska du anställa personer under en säsong eller kortare tid bör du tänka på det här:

  • Som arbetsgivare kan du bli säsongsregistrerad – när du registrerar dig som arbetsgivare väljer du hur många månader på året som du faktiskt kommer att betala ut lön.
  • Du kanske har en glasskiosk som är aktiv 4–5 månader om året. Då väljer du löneutbetalning för lika många månader. Du behöver inte ange exakta datum men det är upp till dig som arbetsgivare att själv att hålla koll på och lämna in arbetsgivardeklarationer när du väl gör löneutbetalningar.
  • Är du säsongsregistrerad som arbetsgivare och det inte blir några lönebetalningar under året – kanske regnar sommaren bort för glasskioskägaren – måste du i januari året därpå lämna den sista deklarationen med en nolla.
  • Har du säsongsanställda från andra länder är det viktigt att veta om de ska vistas i Sverige kortare eller längre tid än 6 månader eftersom reglerna ser olika ut.
    Textbeskrivning av poddavsnittet Internationell anställning
  • Här registrerar du dig som arbetsgivare

Personalliggare i restaurangbranschen

”Hål i väggen”, lyxkrogar, gatukök, personalmatsalar, cateringverksamhet, centralkök och pizzabutiker och så vidare räknas alla som restauranger.

Och har du en restaurang ska du också ha en personalliggare. Det betyder att det i verksamhetslokalen ska finnas en förteckning där du fyller i när personalen kommer och går. Personalliggaren ska vara en inbunden bok eller i elektronisk form. Fysiska böcker hämtar du på Skatteverkets servicekontor.

Alla som är verksamma i lokalen ska tas upp i personalliggaren, det gäller alltså även lärlingar, prao-elever och praktikanter.

Om du driver ett hotell med en restaurangdel ska personalliggare bara föras för den personal som är verksam i restaurangdelen, men om till exempel receptionisten även jobbar i restaurangen ska hen också skrivas in.

Läs mer om personalliggare hos Skatteverket

Fri kost är en förmån som ska beskattas

Fri kost på arbetsplatsen – till exempel om restaurangen bjuder anställda på lunch – är en kostförmån som ska förmånsbeskattas. När det gäller mat finns fastställda schabloner för hur mycket man ska beskattas för.

  • Om du får frukost, lunch och middag: 245 kronor per tillfälle och dag.
  • Om du får lunch eller middag: 98 kronor per tillfälle och dag.
  • Om du får frukost: 49 kronor per tillfälle och dag.

(2019 års siffror)

Förmånen tar du upp i arbetsgivardeklarationen i ruta 012 Övriga skattepliktiga förmåner och som arbetsgivare betalar du arbetsgivaravgifter på detta.

Om du tillhandahåller fri kost till din personal, och de blir förmånsbeskattade, kan det också bli fråga om en uttagsbeskattning gällande moms för dig som arbetsgivare. Beskattningsunderlaget motsvarar då hela kostnaden som du som arbetsgivare haft för den aktuella måltiden.

Arbetskläder

När det gäller arbetskläder tittar Skatteverket på hur de ser ut och användningsområde och framförallt om de också går att använda privat. En kockskjorta är gjord för att den ska användas i ett kök – det är ingenting som du har på dig ute på stan privat – och i så fall blir det ingen förmånsbeskattning.

En snygg kavaj, kjol eller annat neutralt plagg som kan användas privat måste ha en tydlig logotyp eller liknande som visar att kläderna är lämpade för ett företag och inte en privatperson, för att inte förmånsbeskattas.

En neutral svart skjorta eller kjol är en skattepliktig förmån. Det är det också om arbetsgivaren kräver att du ska ha en svart skjorta och du får pengar för att köpa in en. Då ska den tas upp i arbetsgivardeklarationen.

Dricks

Dricks är en frivillig betalning för en vara eller tjänst. Dricks är alltid skattepliktig för den anställda och ska därför alltid tas upp i deklarationen. Det kan göras på lite olika sätt beroende på vem som tar emot dricksen.

  • Direkt till den anställda som tar upp den i sin inkomstdeklaration.
  • Till arbetsgivaren, antingen kontant eller via kortbetalning, där företaget inte bestämmer fördelningen av dricksen utan den betalas ut som en skuld till de anställda som själva ska ta upp den i sin inkomstdeklaration.
  • Till arbetsgivaren, antingen kontant eller via kortbetalning, som betalar ut den som lön. Det blir en intäkt för företaget – man betalar ut den som lön och man tar upp den i arbetsgivardeklarationen.

Skatteverket har ett ställningstagande från 2016 på skatteverket.se, under Rättslig vägledning, som behandlar frågor om dricks mot kortbetalning.

Kassaregister

Du behöver ett kassaregister när har försäljning mot kontanta medel – cash eller kort – som överstiger fyra prisbasbelopp. Några områden är undantagna från kassaregister till exempel taxiverksamhet, de har istället taxameter, men annars spelar typ av verksamhet ingen större roll.

När dagen är slut skriver du ut en z-rapport från ditt kassaregister, där dagens all försäljning som du har slagit in i kassan sammanställs.

Moms i restaurangbranschen

Tidigare fanns olika momsbelopp beroende på om man åt på plats i restaurangen eller om tog med sig maten. Idag är det dock 12 % moms i båda fallen. Det gäller såväl på maten man äter och på icke alkoholhaltiga drycker. Normalskattesatsen är annars 25 % och gäller till exempel. på drycker med högre alkoholhalt än folköl.

Ett undantag finns på mat som serveras i samband med guidning av naturområden. Då är momsen bara 6 % och gäller bara om det är visningen som är det huvudsakliga syftet. Om du till exempel  har ett företag som hyr ut flottar för forsränning är syftet inte att visa naturen, utan forsränningen. Då ska det vara 25 % moms.

Tips:

Om du ska starta eller driver ett företag i hotell-, restaurang- eller turistbranschen finns bra checklistor med vad du behöver göra och ibland kopplat till kommunala e-tjänster.

Checklista för att starta hotell

Checklista för att starta restaurang

Hjälpte den här informationen dig?

Ansvarig: Tillväxtverket

Till sidans topp