Enskild näringsverksamhet och aktiebolag – poddtext

Sidan blev senast uppdaterad:

Vad är det för skillnad mellan enskild näringsverksamhet och aktiebolag? Ska man ha F-skatt eller FA-skatt? Och vad är egentligen ett räkenskapsår? Skatteverkets experter Nathalie Cavallari och Per Granqvist ger dig svaren.

Rättelse av information angående aktiekapitalet

I avsnittet nämns att det lägst tillåtna aktiekapitalet är 50 000 kronor. Från och med den 1 januari 2020 är det lägst tillåtna aktiekapitalet i privata aktiebolag 25 000 kronor. För att kunna registrera ett aktiebolag med 25 000 kronor i aktiekapital måste det vara bildat (stiftat) från den 1 januari 2020 och framåt.

När du bestämt dig för att starta eget företag så står oftast valet mellan aktiebolag eller enskild firma. Det beror på att det är de vanligaste företagsformerna i Sverige. Av de 1,2 miljoner företag som finns registrerade är 52 % enskilda firmor och 37 % är aktiebolag. Resterande 11 % består av övriga bolagsformer så som handelsbolag eller kanske en ekonomisk förening. För att förenkla gör vi ett case:

Martin ska starta företag men vet inte vilken företagsform han ska välja. Det han ska tänka på då är hur många ägare företaget kommer ha, behövs kapital, vem ska vara ansvarig och hur sker beskattning?

Ägarskap

I en enskild firma blir han ensam ägare. Medan han i ett aktiebolag även kan välja att äga tillsammans med någon. Varje person som är delägare i ett aktiebolag är också aktieägare. Hur många aktier som ägarna delar på bestäms i uppstartsfasen.

Kapital

Startkapitalet i ett aktiebolag kallas aktiekapital. Det ska bestå av en summa på 25 000 kronor eller mer, antingen i kontanter eller materiella värden. Då är det viktigt att det är något med ett bestående värde, alltså inte datorer utan snarare större maskiner eller liknande. Aktiekapitalet finns som en säkerhet för kommande leverantörer eller andra som Martins företag kan komma att ha att göra med.

Ansvar

Kravet på kapital har delvis att göra med ansvar. I en enskild firma behövs inget startkapital och ansvaret ligger helt på delägaren. Ingen skillnad görs då på företag och privatperson. Martin skulle till och med ha sitt personnummer som organisationsnummer. Det innebär att han själv är ansvarig om något inte skulle gå som planerat. När det är dags att deklarera används samma blankett som för en privat deklaration, det vill säga ”Inkomstdeklaration 1”.

Inför uppstarten av ett aktiebolag ansöker man om ett eget organisationsnummer som inte har något med ens personnummer att göra. Det är också en egen deklaration som lämnas in, ”Inkomstdeklaration 2”, det sker separat från den privata.

Beskattning

Om Martin skulle starta en enskild firma beskattas han på överskott. I ett aktiebolag beskattas han istället på vinsten, då med en fast skattesats på 2 %. För en enskild firma är skattesatsen inte fast utan ökar i takt med intäkterna.

Det är viktigt att hålla isär överskott och lön. För att Martin ska kunna plocka ut pengar ur sin enskilda firma görs istället ett eget uttag. Mer om det i nästa avsnitt.

Skattsedlar

Den vanligaste skattsedeln att söka godkännande för är F-skatt. Att bli godkänd för F-skatt är detsamma som att bli godkänd att sköta skatter och avgifter själv i ditt egna företag. En A-skatt har alla som är anställda. FA-skatt betyder att du både driver ett företag och är anställd av en annan arbetsgivare på samma gång. Martin kan inte anställa sig själv i en enskild firma, det kan han i ett aktiebolag. Det innebär att det bara är då han behöver en F-skatt.

Det skattsedlarna egentligen gör är att berätta vem som ska betala in skatter och avgifter. Om det är privatpersonen eller företaget.
A-skatt = anställd
F-skatt = företagaren

Räkenskapsår

Hur är det med räkenskapsår? Det finns brutna, förlängda och förkortade. Ett räkenskapsår är den period som tagits ut för att förenkla i uträknandet av skatter och avgifter. Martin ska alltså lämna en inkomstdeklaration efter sitt periodiserade räkenskapsår. För en enskild firma är perioden detsamma som ett kalenderår, det vill säga 1 januari till 31 december. Men då det inte är så vanligt att företag startas upp just den 1 januari kan räkenskapsåret behöva förlängas eller förkortas det första året. Det får maximalt förlängas till 18 månader. Ett aktiebolag behöver inte följa kalenderår utan kan börja vilken månad som helst, dock alltid den 1:a i vald månad. Om Martin startar upp sitt aktiebolag den 1 april bli hans räkenskapsår 1 april – 31 mars. Eftersom det inte följer kalenderåret klassas det som brutet.

Anställa

Om Martin vill anställa någon till sitt företag behöver han först registrera sig som arbetsgivare på verksamt.se. Först efter det kan han börja betala ut lön till anställd personal. Om han redan från början vet att han kommer att anställa kan han registrera sig direkt. Men det går också bra att vänta till dess att man bestämt sig. När han väl registrerat sig måste han lämna in en arbetsgivardeklaration. Det gäller oavsett om han anställt någon eller inte så det kan kännas lite onödigt rent administrativt. Han riskerar dessutom att få en påminnelseavgift om han skulle glömma.

Viktiga datum

På skatteverket.se kan du söka på viktiga datum. Där finns en webbaserad tjänst med kalendarium som du enkelt kan ställa in för att hålla koll på viktiga datum för just ditt företag.

Frågor

Gäller FA-skatt även om man är anställd av en annan arbetsgivare?

Det är precis då det gäller. Har du en enskild firma och vill ha en anställning vid sidan om betalar du F-skatt i egenskap av företagare och A-skatt i egenskap av anställd.

Vilken företagsform är egentligen bäst?

Det finns inget bra svar på den frågan tyvärr. Du måste ta reda på vad som passar dig. Ta ställning till de frågor som nämnts ovan och sök information på skatteverket.se och verksamt.se.

Du är välkommen att skicka in frågor om skatter till podcast@verksamt.se.

 

Hjälpte den här informationen dig?

Ansvarig: Tillväxtverket

Till sidans topp