Deklaration: Enskild näringsverksamhet – poddtext

Sidan blev senast uppdaterad:

I detta avsnitt går vi igenom hur deklarationen för dig som driver enskild näringsverksamhet fungerar. Vi går igenom näringsbilagan, vad du måste förbereda innan deklarationen och när deklarationen ska lämnas in.

I ett förberedande skede behöver du som företagare ha koll på att din bokföring är ordentligt gjord, du ska ha gjort ditt årsbokslut och sen är det bara att deklarera.

Till sidans topp

Inkomstdeklaration 1

Inkomstdeklaration 1 kallas även huvudblanketten, det är den du fått hem i brevlådan eller digitalt under alla år. Det är här du deklarerar även för din enskilda firma. Det mesta gör du i näringsbilagan, det är där företagets uppgifter kommer in.

Till sidans topp

Näringsbilaga

Näringsbilagan är en del av inkomstdeklaration 1. Du hittar den när du loggar på e-tjänsten för inkomstdeklarationen om du är registrerad som enskild firma och du kan då inte deklarera utan att fylla i den.

Till sidans topp

Innehåll

Näringsbilagan består av tre delar; allmänna uppgifter, balans- och resultaträkning och beräkning av det skattemässiga resultatet.

Allmänna uppgifter – här fyller du i vilket räkenskapsår du har, mellan vilka perioder det sträcker sig, om du har förlängt eller förkortat räkenskapsår, om du har tillämpat reglerna för förenklat årsbokslut, om du gjort avdrag för kostnader för personbil och så vidare. Verksamhetens art ska beskrivas, vad det är du sysslar med, dock bara första året du deklarerar för din firma.

Balans- och resultaträkning – här ska exakt samma uppgifter in som du justerade när du gjorde årsbokslutet. Har du gjort det digitalt eller via e-tjänsten så kan du enkelt hämta uppgifterna där och de fylls i automatiskt. Har du inte använt e-tjänsten kan du fylla i manuellt.

Skattemässiga justeringar – skatte- och bokföringsreglerna överensstämmer inte alltid och det kan justeras här. Är du inte berörd av en viss ruta så behöver den inte fyllas i. Nedan följer några exempel på rutor och vad som ska fyllas i var:

Bokföra kostnader som inte ska dras av: Ett vanligt exempel här är representation. Då du inte har avdragsrätt för andra saker än enklare förtäring så innebär frukost, lunch och middag inget representationsavdrag. Därför finns också två konton för representation, ett för avdragsgill representation och ett för ej avdragsgill.

Ruta R16: Kostnader som inte bokförts men som ska dras av. Vanligaste exemplet här är traktamente och fylls i om du missat att bokföra traktamente av olika anledningar.

Ruta R20: Min andel som medhjälpande make/maka + och andel till hjälpande make/maka -. Om du drivit din näringsverksamhet tillsammans med din make/maka görs en uppdelning på andelar av resultatet.

Ruta R22: Övriga skattemässiga justeringar. Kan till exempel vara utgifter för resor till och från arbetet. Om du haft sådana kostnader är det avdragsgillt, men det ska inte ha bokförts i ditt företag då det är en privat kostnad. Denna siffra ska inte in på inkomstdeklaration 1, såvida du inte haft en anställning hos någon annan parallellt.

Ruta R33: En summeringsruta för ditt överskott.

Ruta R34: Avsättning till periodiseringsfond. Det är här du har möjlighet att göra lite förändringar beroende på hur det gått för dig. Det är ett sätt att ändra ditt överskott från ett år till ett annat. Har du ett stort överskott ena året kan du sätta in maximalt 30 procent av det i en periodiseringsfond och plocka ut ett år du haft ett lägre resultat. Det skjuter skatten till det år du plockar ut överskottet. Det är summan i den här rutan du för över till årsbokslutet.

Ruta R38: Egna pensionspremier eller inbetalning till pensionssparkontot för näringsverksamhet. Om du gjort ett eget pensionssparande har du rätt att göra avdrag för det här i näringsverksamheten. I och med att du betalat in och fått avdrag för det så ska det även betalas en särskild löneskatt, även den får du göra avdrag för. Det finns en beloppsbegränsning här som grundar sig i dina avdragsgrundande inkomster.

Ruta R48: Underskott. Om du har ett underskott när du deklarerar blir det ingen skatt att betala in. Huvudregeln är att du låter det rulla vidare för att kunna kvitta mot ett eventuellt överskott nästa år.

Till sidans topp

Övrigt

Därefter ska uppgifter lyftas från näringsbilagan till huvudbilagan. Det sker automatiskt om du deklarerar elektroniskt. Samtidigt som du fyllt i ditt resultat kan du i e-tjänsten få fram din skatteuträkning så du får ett hum om du ska betala tillbaka eller få tillbaka någon skatt.

Det finns en fallgrop att uppmärksamma som handlar om ränteinkomster och ränteutgifter. Har du ett banklån, antingen privat eller i företaget, skickar banken en kontrolluppgift till Skatteverket. De kan dock inte se om siffran tillhör dig som privatperson eller ditt företag, så om lånet tillhör näringsverksamheten behöver du göra en justering så den hamnar rätt.

Deklarationen ska lämnas in till Skatteverket senast den 2 maj, så länge den dagen inte infaller på en helgdag.

Momsen går på en egen deklaration, momsdeklarationen, som ska vara inne 12 maj. Momsen ska inte vara med på inkomstdeklarationen alls.

Har du fler funderingar kan du alltid gå på de informationsträffar som Skatteverket anordnar. Det finns både fysiska träffar och webbseminarier.

Hjälpte den här informationen dig?

Ansvarig: Tillväxtverket

Till sidans topp