Hur går processen till vid affärer med andra länder? (del 2) – filmtext

Sidan blev senast uppdaterad:

I den här texten fortsätter Anders Nyberg, Tillväxtverket, intervjua Erik Dahlberg på Kommerskollegium om hur processen går till vid affärer med andra länder.

Hur får företagare reda om alla tusen produkter och hundra länder?

I EU finns kontaktpunkter. I Sverige finns de på Kommerskollegium. De finns i alla EU-länder, liksom i Norge och på Island. De är inte med i EU, men i den inre marknaden. Om man vill sälja till de länderna kan man kontakta mig som då kontaktar landets kontaktpunkt. Jag berättar att företaget vill sälja sin produkt i det landet och tar reda på vad som krävs för att få göra det. Säljs produkten i ett EU-land ska den generellt få säljas i alla övriga. Det är principen om varors fria rörlighet berättar Erik.

Är produkten ”lagligen saluförd” i Sverige är det i regel okej att sälja den i övriga EU-länder. Kan det tolkas så?

– Ja, så funkar det oftast. Det kan krävas att innehållsförteckning och annan konsumentinformation måste finnas på ett språk som konsumenterna i importlandet förstår.

Många produkter har CE-märkning. Vad står den för?

– Märkningen garanterar att produkten uppfyller vissa krav. Vilka produkter som måste CE-märkas är tydligt fastställt.

Vilka?

– Sådant som kan vara farligt. Leksaker som barn kan äta upp. Elektronik och andra brandfarliga saker. Vissa kemikalier. Även skyddskläder, dock inte alla. CE-märkning garanterar att produkten uppfyller de krav som finns för just den produkten. Produkter som inte ska CE-märkas får heller inte märkas. De som ska CE-märkas måste märkas, övriga produkter får inte märkas.

Att CE-märka en sylt är alltså…

– … inte okej.

Är det här en märkning man själv gör?

– Producenten ska själv CE-märka sin produkt. Eller återförsäljaren. De är ansvariga för att produkten uppfyller kraven för CE-märkning. Det finns myndigheter för marknadskontroll vars uppgift är att kontrollera efterlevnaden, att CE-märkta produkter uppfyller de aktuella kraven.

Om ett företag ska börja importera eller exportera produkter och ha koll, vilka är de första stegen bolaget ska ta?

– Ganska tidigt kan man höra av sig till oss, den svenska kontaktpunkten, eller de andra ländernas motsvarighet, för att kolla upp vad som gäller. Oftast behöver man inte förändra produkten eller produktionen för att få sälja i andra EU-länder. Men kolla upp det innan, istället för att påbörja en process som måste vridas tillbaka för att du missat något.

Eller få böter i värsta fall?

– Ja, om man säljer en produkt som inte följer importlandets lag får man böter eller så stoppas försäljningen.

Inom EU har vi pratat om ”lagligen saluförd”. Men utanför EU, måste man kolla upp sådant här ännu noggrannare?

– Där finns inte principen om att säljs varan här så ska den få säljas även där. Ska man sälja sin produkt i Kina så måste man ju ha koll på de kinesiska reglerna.

Då kan man inte maila dig längre?

– Nej precis.

Vad vill du skicka med till företagen som ska importera eller exportera varor eller tjänster? Har du några tips på vägen?

– Ett tips på vägen är att kontakta oss. Vår mailadress är: pcp@kommers.se. Hjälpen är kostnadsfri, liksom alla andra kontaktpunkter i EU. Svar ska komma inom 15 arbetsdagar så att man får koll på reglerna tidigt, istället för att gå på en mina senare i processen och få böter. Eller att processen stoppas upp på andra sätt.

Tack Erik Dahlberg, Kommerskollegium. Jag har lärt mig supermycket och jag hoppas att ni som läst det här har lärt er lika mycket.

Hjälpte den här informationen dig?

Ansvarig: Tillväxtverket

Till sidans topp