Att göra affärer med andra länder (del 1) - filmtext

Sidan blev senast uppdaterad:

I den här texten intervjuar Anders Nyberg, Tillväxtverket, Erik Dahlberg på Kommerskollegium om vad som gäller kring handel med andra länder. Anders börjar med att hälsa Erik välkommen.

Om ett företag ska bedriva handel med andra länder, varför är det viktigt med produktbestämmelser, tillstånd, certifikat och märkningar?

Så funkar handel. Frihandeln är inte utan regler. Snarare sker handeln utan större regelhinder. Varje lands produktmarknad omges av regler. Från generella till väldigt detaljerade bestämmelser. Reglerna måste uppfyllas för att produkten ska få säljas på den marknaden. Annars kan försäljningen i värsta fall förbjudas, i annat fall kan bolaget bötfällas.

Vilka bestämmelser finns? Kan du ge något exempel?

Inom EU finns fler än tusen olika rättsakter som reglerar olika produkter. Skillnaden är stor mellan generella och väldigt detaljerade regler. Exempelvis finns regleringen för smaksatta vindrycker med bestämmelser kring vad dryckerna får kallas. Och det finns reglerat hur mycket frukt sylt måste innehålla, hur mycket socker… Allt möjligt.

Syltexemplet då. Så enligt produktbestämmelser i vissa andra europeiska länder kanske svensk sylt inte får kallas sylt?

Ibland uppstår problem om du vill sälja något som kallas sylt i ett land, i ett land där produkten inte uppfyller definitionen av sylt. Effekten kan bli att en myndighet i importlandet kräver att bolaget byter namn på produkten. Men det kanske inte är tillåtet att ställa det kravet. Troligen kan man hävda att en innehållsförteckning räcker. Då vet kunden vad den köper utan att produktens namn ändras.

Konkurrenssituationen förändras ju om min sylt måste byta namn

Det skulle kännas suspekt att hitta något sådant på sylthyllan, kräm eller syltliknande produkt. EU:s produktregler ska se till att länder inte inför regler som försvårar handeln. Om det finns ett legitimt intresse att skydda, i det här fallet Konsumentskyddet, kunden ska inte bli lurad, då ska den åtgärd vidtas som hindrar handeln minst. I det här fallet borde en innehållsförteckning räcka för att upplysa kunden om varans innehåll. Då krävs ingen lag om namnändring. Den åtgärden hindrar handeln mer än ett krav på innehållsförteckning.

Det var export. Men om ett svenskt bolag ska importera något gäller samma regler?

De EU-gemensamma reglerna gäller både i Sverige och de andra EU-länderna. Om produkten är ”lagligen saluförd” det vill säga, den säljs eller tillverkas lagligen, då uppfylls EU:s gemensamma regler. Det vanligaste är att det finns krav, det gäller alla EU-länder, på att innehållsförteckning måste finnas på importlandets språk. Det är ofta det enda som måste anpassas.

Om något importeras till Sverige kan en innehållsförteckning räcka. Likaså om man exporterar något till Tjeckien, men det är inte säkert?

Nej, men krav på produkter är ovanliga. EU har funnits länge och kommit långt med harmoniserade regler.

Hjälpte den här informationen dig?

Ansvarig: Tillväxtverket

Till sidans topp