Ekologiskt lantbruk tillsammans

Sidan blev senast uppdaterad:

Ekologiskt lantbruk är bra för djur och natur men det är svårt att få ekonomi i verksamheten. Ett sätt är att gå ihop och bilda producentkooperativ.

Vill vi veta vad det är vi äter? Vill vi veta hur djuren haft det innan de hamnade på vårt matbord? Tycker vi om betade ängsmarker och bryr vi oss om miljön? Många skulle svara ja på frågorna. Ändå har ekologiska lantbrukare ofta kärv ekonomi.

Gick samman

Hösten 2004 bildades den ekonomiska föreningen Lokal Köttproduktion Kronoberg. Det var 19 ekologiska lantbrukare som gick samman för att marknadsföra och sälja sina köttprodukter.

Ljushårig kvinna i blå jacka med svartvit hund i famnen.Lena Karlsson, Bonnakött
Lena Karlsson är lammproducent och sitter i föreningens styrelse.

- Det började med att stormen Gudrun drog in. Vi blev av med ström, vatten och infrastruktur. Alla lantbrukare är också skogsägare så det blev jättetungt, säger Lena.

Fick offentligt stöd

Ett år senare var en säljare anställd, en massa logistik var organiserad och kriterierna för föreningens varumärke Bonnakött var formulerade. Kriterierna handlar om gårdsmärkning, lokal produktion och lokal slakt, att djuren ska beta och hålla landskapen öppna. Det ska också vara miljövänlig produktion och djuren ska behandlas väl.

En förutsättning för att komma igång var att föreningen fick stöd från miljö- och landsbygdsprogrammet (LBU). Det finansieras av EU och svenska staten.

- Det var ett måste, för det behövs en sammanhållande kraft. Bönder har alltid arbetstyngda perioder med kalvningar och lamningar och annat. Det gör att det blir ryckigt med tid och ork när bönder ska göra något ihop.

Coompanion blev projektägare

Lena blev anställd på halvtid för att jobba med Bonnakött. Eftersom det blev ett stort projekt och med pengar som betalas ut i efterskott behövdes en stark projektägare som gick in och stod för likviditeten. Projektägare blev Coompanion som även arbetar med rådgivning åt kooperativa företag.

- Det är omfattande att söka LBU-stöd, men det är en otrolig apparat att redovisa! Det kan projektägaren hjälpa till med.

Det senaste året har föreningen inte haft några bidrag alls utan klarar sig av egen kraft. Men det första verksamhetsåret var tufft.

- Våra huvudsakliga kundgrupper är privatpersoner och restauranger. Men restaurang- och konferensverksamheten gick ned under 2006 och vi behövde ett rejält överskott för att ha råd med en anställd.

Behöver fler medlemmar

Lena beskriver hur föreningen till slut tog steget att säga upp säljaren. Nu är det istället hon själv som sköter den delen. Just nu förhandlar hon med ett stort företag som behöver ekologiska råvaror till offentliga kök i kommuner och landsting.

- Ska vi klara det uppdraget gäller det att suga upp varenda ekologisk producent i hela Småland. Vi behöver fler medlemmar som är lammproducenter. Många har hållit på länge och gett upp men nu lägger de om till KRAV igen.

Föreningens framgång hänger på engagemanget hos medlemmarna och det är en kompetens som inte går att köpa.

- Medlemmarna är av den driftiga sorten, de skaffar egna kunder och provar att förädla.

Tydlig affärsidé

Bonnakött har inte råd att annonsera stort i tidningar utan har byggt upp kundkretsen med hjälp av kontakter, nätverk och mun till mun-metoden.

- Vi jobbar nu också på att få en stor och stabil avsättning genom offentliga upphandlingar, vi märker att det blivit en större efterfrågan där.

I maj förra året meddelade regeringen det nationella målet att öka den ekologiska konsumtionen i offentlig sektor. År 2010 ska 25 procent av den mat som serveras i offentliga miljöer vara ekologisk.

- Det kräver stora volymer och mycket logistik, framför allt på leveranssidan. Men det är svårt, vi konkurrerar med Swedish Meats.

Lena menar också att stora bondeföretag inte lyckas marknadsföra det mervärde som finns i svenska produkter. Bonnakötts affärsidé är tydlig:

- Vi är inte med och tävlar i lågpris. Lågt pris på maten ska alltid betalas någonstans. Och det blir tyvärr oftast djuren och landskapet som drabbas av den kostnadsjakten. Det ställer vi inte upp på.

Text: Anna Bisther
Foto: Rasmus Einarsson

Lena Karlssons fem bästa tips

  • Skaffa kontakter med branschkunskap.
  • Bygg upp nätverk för olika behov.
  • Försök skaffa billigare likvid än ett checkräkningskonto.
  • Satsa stort och rejält en gång för att komma ut på marknaden.
  • Gör en tydlig målbild och definiera din kundgrupp - skapa ett varumärke.

Ansvarig: Tillväxtverket

Till sidans topp