Konton och kontoplaner

Liknande affärshändelser ska samlas på ett och samma konto för att ge en systematisk ordning i bokföringen.

Sidan blev senast uppdaterad:

 I företagets bokföring visar ett konto sammanställningen av en viss typ av affärshändelser. Du bokför till exempel alla inbetalningar till kassan på ett särskilt konto i bokföringen.

En kontoplan är en förteckning över de konton som ditt företag använder i sin bokföring.

Till sidans topp

Konto, kontoklass och kontonummer i din bokföring

I företagets bokföring ska du samla olika slags affärshändelser på olika konton, till exempel kundfordringar på kontot för just kundfordringar. Ett bokföringskonto är alltså ett konto på vilket du registrerar (bokför) en viss slags affärshändelser.

Kontoklassen visar om kontot är ett tillgångs-, skulds-, intäkts- eller kostnadskonto. Exempelvis är pengar i en kassa en tillgång, och kontot "kassa" hör därmed till klassen tillgångskonton. Fler exempel på tillgångskonton är bank, kundfordringar, maskiner, och byggnader.

Kontonumret är det nummer som bokföringskontot har tilldelats, till exempel [1910] (BAS-konto) för kassan.

När du sorterar olika slags affärshändelser på olika konton bokför du i systematisk ordning. Detta kallas också för huvudbokföring.

Till sidans topp

Kontoplan

I din bokföring använder du dig av olika konton för att registrera företagets olika affärshändelser. Alla dessa konton tillsammans utgör din kontoplan.

Till sidans topp

BAS-kontoplaner

BAS-kontoplaner är ett slags standardiserade kontoplaner som används av de allra flesta oavsett företagsform. Kontoplanerna består av konton och kontoindelningar som är anpassade till så att de knyter an till årsredovisningslagen, rekommendationer, Skatteverkets standardiserade räkenskapsuppgifter samt till de uppgifter du ska lämna till SCB.

Man brukar dela in kontona i olika klasser så att konton som hör ihop bildar en klass. Det finns:

  • kontoklass 1 för tillgångar
  • kontoklass 2 för skulder
  • kontoklass 3 för intäkter
  • kontoklass 4-8 för kostnader.

Kontona har oftast 4 siffror, där:

  • den första siffran visar kontoklassen
  • den första plus den andra visar kontogruppen
  • de fyra siffrorna tillsammans visar kontot.

Exempel

Konto [1910]

Den första siffran [1xxx] visar att kontot tillhör kontoklassen Tillgångar.
De två första siffrorna [19xx] visar att det är kontogrupp Kassa och Bank.
De fyra siffrorna tillsammans [1910] visar kontot Kassa.

BAS-kontoplanerna innehåller en stor mängd konton, eftersom de ska kunna användas i alla företag oavsett bransch och storlek. I din egen bokföring behöver du givetvis inte använda alla dessa konton, utan du väljer dem som du behöver och som passar din verksamhet.

Det är dock inte ett krav att använda en BAS-kontoplan. Du kan istället välja att själv upprätta konton, då ska varje konto tilldelas ett nummer och namn och sammanställas till en kontoplan som passar din verksamhet.

De allra flesta väljer ändå att använda BAS-kontoplan eftersom det underlättar vid uppgiftslämnande och deklaration.
Läs mer på BAS-kontoplans webbplats

Till sidans topp

Dubbel bokföring

När du ska bokföra en affärshändelse ska den registreras på minst två konton i din kontoplan – på det ena kontot i debet och på det andra kontot i kredit. Tekniken kallas för dubbel bokföring och är konstruerad för att vara självkontrollerande. Den minskar risken för felregistrering vid bokföring.

Om summan av debetposterna inte blir lika stor som summan av kreditposterna har det blivit fel någonstans. I ett bokföringsprogram signalerar programmet om inte debet och kredit stämmer överens. Du kommer inte att kunna spara verifikationen så länge beloppen inte balanserar.

Bokföringsexempel dubbel bokföring

Till sidans topp

Debet och kredit

Innebörden av debet och kredit beror på vilken kontotyp det rör sig om:

  • Tillgångskonton – t ex kassan – ökar i debet och minskar i kredit.
  • Skuldkonton – t ex banklån – ökar i kredit och minskar i debet.
  • Intäktskonton – t ex försäljning – ökar i kredit och minskar i debet.
  • Kostnadskonton – t ex varuinköp – ökar i debet och minskar i kredit.

Intäktskonton bokförs i kredit och kostnadskonton i debet. Det beror på att intäkter i regel alltid innebär en ökning och kostnader alltid en minskning. Det är i princip endast vid någon form av rättelse som dessa konton påverkas åt andra hållet.

Tillgångskonton och skuldkonton kan bokföras antingen i kredit eller i debet. Det beror på att tillgångskonton och skuldkonton förändras vid exempelvis insättningar och uttag.

Hjälpte den här informationen dig?

Ja Nej

Tack för din återkoppling!

Berätta gärna vad du tycker om sidan. Dina synpunkter hjälper oss att förbättra verksamt.se.