Räkna ut karensavdrag
Sidan blev senast uppdaterad:Här kan du läsa mer om om hur karensavdraget fungerar.
Karensavdraget är 20 procent av sjuklönen – ett engångsavdrag baserat på en genomsnittlig arbetsvecka. När en anställd blir sjuk behöver du som arbetsgivare säkerställa att du betalar ut rätt sjuklön. Sjuklönen är 80 procent av den anställdas lön och andra förmåner. Från den anställdas sjuklön görs ett karensavdrag.
Film: Så här fungerar karensavdraget
Filmen förklarar på ett kortfattat sätt hur karensavdraget fungerar med ett exempel på hur sjuklönen kan beräknas för en timanställd. Om du inte kan se filmen finns exempel på hur du kan räkna ut karensavdraget längre ned på sidan. (Längd: 1:10 minuter.)
Ta del av filmen Så här fungerar karensavdraget i textformat
Avdrag utifrån genomsnittlig arbetstid
Beloppet för karensavdraget baseras på hur mycket den anställda arbetar i genomsnitt en kalendervecka. För personal som har en bestämd sysselsättningsgrad, till exempel på heltid eller deltid, utgår du från det som är överenskommet.
För anställda som har en oregelbunden sysselsättningsgrad behöver du som arbetsgivare göra en bedömning av hur mycket personen skulle ha arbetat en genomsnittlig vecka.
Samma karensavdrag oavsett tidpunkt
Karensavdraget blir detsamma oavsett vilken dag eller när på dagen den anställda blir sjuk. Om den anställda blir sjuk efter halva arbetsdagen dras halva dagen i karens och är den anställda fortfarande sjuk nästa dag dras återstående del tills det blir ett helt karensavdrag.
- Du som har ett kollektivavtal där beräkningen av karensen är inskriven gör beräkningen utifrån bestämmelserna i avtalet.
- Du som driver aktiebolag räknas som anställd i ditt företag. Istället för en karensdag görs ett karensavdrag.
- Du som har en enskild firma, handelsbolag eller kommanditbolag utan anställd personal berörs inte av regeländringen från karensdag till karensavdrag.
Räkneexempel för karensavdraget
- Anställd som arbetar regelbundet
-
Anställd med rätt till sjuklön
Lön: 110 kr/timme
Sjuklön: 88 kr/timme (110 kr x 0,8)Genomsnittlig veckoarbetstid:
40 timmar
Veckoersättning i sjuklön: 3 520 kr (40 timmar x 88 kr)Karensavdrag:
20 % av genomsnittlig veckoersättning av sjuklön: 704 kr (3520 kr x 0,2)
- Anställd som arbetar deltid
-
Anställd med rätt till sjuklön
Lön: 150 kr/timme
Sjuklön:120 kr/timme (150 kr x 0,8)Genomsnittlig veckoarbetstid:
32 timmar (80 % av heltid, 40 timmar)
Veckoersättning i sjuklön: 3 840 kr (32 timmar x 120 kr)Karensavdrag:
20 % av genomsnittlig veckoersättning av sjuklön: 768 kr (3 840 kr x 0,2)
- Anställd som arbetar oregelbundet enligt schema
-
Anställd med rätt till sjuklön
Lön: 110 kr/timme
Sjuklön: 88 kr/timme (110 kr x 0,8)Genomsnittlig veckoarbetstid:
Arbetar enligt schema (mån 14 h, tis 5 h, ons 5 h, tors 0 h, fre 6 h) Totalt 30 timmar/veckan
Veckoersättning i sjuklön: 2 640 kr (30 timmar x 88 kr)Karensavdrag: 20 % av genomsnittlig veckoersättning av sjuklön: 528 kr (2 640 kr x 0,2)
I exemplet är den anställda sjuk hela måndagen. Sjuklön för måndag: (14 timmar x 88 kr) - 528 kr = 704 kronor
Den anställda får 704 kr i sjuklön för måndagen. Med reglerna om karensdag hade den anställda inte fått någon ersättning alls i sjuklön.
- Anställd som arbetar oregelbundet utan fast sysselsättningsgrad
-
Anställd med rätt till sjuklön
Lön: 140 kr/timme
Sjuklön:112 kr/timme (140 kr x 0,8)Genomsnittlig veckoarbetstid:
Arbetsgivaren använder i det här exemplet historiska uppgifter om antalet arbetade timmar för att kunna beräkna hur den anställda genomsnittligen arbetar. Arbetsgivaren tittar i det här fallet en månad bakåt i tiden och bedömer att uppgifterna är rimliga. Det framgår att den anställda i snitt arbetar 36 timmar i veckan.
Veckoersättning i sjuklön: 4 032 kr (36 timmar x 112 kr)Karensavdrag: 20 % av genomsnittlig veckoersättning av sjuklön: 806 kr (4 032 kr x 0,2)
Mer om när en anställd blir sjuk
När en anställd blir sjuk
De fjorton första dagarna ska du som arbetsgivare betala sjuklön till den anställda om du bedömer att hens sjukdom gör att hen inte kan arbeta.
Minska sjukfrånvaron
Genom att regelbundet arbeta för att skapa en bra arbetsmiljö och tidigt upptäcka när en anställd mår dåligt förbättras förutsättningarna för att minska sjukfrånvaron.
Ansvarig: Tillväxtverket