Du blir bunden genom ditt medlemskap

Du som arbetsgivare blir bunden av kollektivavtal genom att bli medlem i en arbetsgivarorganisation eller genom att teckna ett så kallat hängavtal.

En del arbetsgivarorganisationer fungerar även som branschorganisationer. Det kan innebära att du som medlem i en branschorganisation även blir bunden av kollektivavtal.

Hängavtal – för dig som inte är medlem i en arbetsgivarorganisation

Företag som inte är organiserade kan i stället ha ett så kallat hängavtal. Detta gäller framför allt mindre företag med ett fåtal anställda.

Hängavtal innebär att du som arbetsgivare kommer överens med facket om att reglerna i ett visst kollektivavtal ska gälla vid företaget. Uttrycket hängavtal kommer från att man "hänger på" ett träffat kollektivavtal. Hängavtalet är alltså ett kollektivavtal.

Genom ett hängavtal gäller det "påhängda" kollektivavtalets regler för förhållandet mellan dig och de anställda. Det innebär samtidigt att du måste följa de lagregler som följer av att man är bunden av ett kollektivavtal, till exempel i medbestämmandelagen och förtroendemannalagen.

Frivilligt att teckna kollektivavtal

Det är frivilligt att teckna kollektivavtal. Du som arbetsgivare måste dock förhandla om att teckna kollektivavtal (eller hängavtal) om en facklig organisation begär det.

Vad innehåller kollektivavtal?

Kollektivavtal innehåller ofta regler om

• anställningsformer
• löner och andra ersättningar
• arbetstider
• ledigheter
• uppsägning
• pensions- och olycksfallsförsäkringar.

Avtalet gäller alla anställda

När du har tecknat kollektivavtal eller hängavtal gäller det i praktiken för alla dina anställda. Det spelar ingen roll om några inte är fackligt organiserade, eller om de tillhör en annan fackförening som du inte har kollektivavtal med.

Kollektivavtalets innehåll blir en del av det personliga anställningsavtalet mellan dig som arbetsgivare och dina arbetstagare.

Medbestämmandelagen (MBL)

Regler om kollektivavtal finns i lagen om medbestämmande i arbetslivet, MBL. Av dessa regler framgår vilka rättigheter och skyldigheter som alla parter har när de tecknar kollektivavtal.

Du kan söka information om kollektivavtalens parter och avtalens löptider i Medlingsinstitutets avtalsdatabas.

Lagen om medbestämmande i arbetslivet, MBL hos riksdagen

Gå till Medlingsinstitutets avtalsdatabas

Regelbundna förhandlingar om innehållet

Ett kollektivavtal gäller oftast 1–3 år. Därefter måste det omförhandlas. Det sker under en så kallad avtalsrörelse. Arbetsgivarorganisationen eller en enskild arbetsgivare förhandlar då med den berörda fackliga organisationen.

Parter som är bundna av kollektivavtal omfattas av den så kallade fredsplikten. Det innebär att parterna inte får inleda eller delta i stridsåtgärder som lockout, strejk, blockad eller bojkott så länge avtalet gäller.

Primär och sekundär förhandlingsskyldighet

Medbestämmandelagen (MBL) reglerar s.k. primär och sekundär förhandlingsskyldighet.

Med primär förhandlingsskyldighet menas att arbetsgivaren måste ta initiativ till och genomföra förhandling. Den sekundära förhandlingsskyldigheten innebär att facket kan begära förhandling i en viss fråga eller visst beslut.

Läs mer om facklig organisation och medbestämmandelagen

Tvister

Medlingsinstitutet hjälper till vid tvister

För att stödja parternas förhandlingar har staten inrättat Medlingsinstitutet. Vid tvister i samband med förhandlingar om löner och allmänna anställningsvillkor kan Medlingsinstitutet på parternas begäran utse medlare.

Vad gäller vid tvister i samband med förhandlingar hos Medlingsinstitutet

Tolkningsföreträde

Om det uppstår rättstvist (tvisten grundas på avtal eller lag) mellan arbetsgivaren och kollektivavtalsbärande facklig organisation om löne- och ersättningsanspråk för enskilda anställda är det i princip du som arbetsgivare som har tolkningsföreträde.

Din uppfattning gäller dock bara om du omedelbart påkallar förhandling med facket. Om förhandlingen inte leder till en lösning måste du väcka talan vid Arbetsdomstolen senast 10 dagar efter avslutad förhandling. Om du inte iakttar denna tidsfrist, måste du betala vad arbetstagarorganisationen begär. Detta under förutsättning att kravet inte är oskäligt högt.

Observera att detta inte gäller en enskild arbetstagare som framställer löneanspråk, utan just tolkningen av hur lön och ersättningar ska beräknas enligt lag eller avtal.

I tvister om arbetsskyldighet har som huvudregel den kollektivavtalsbärande fackliga organisationen tolkningsföreträde.

Gå till Arbetsdomstolens webbplats