Du blir bunden genom ditt medlemskap

Du som arbetsgivare blir bunden av kollektivavtal genom att bli medlem i en arbetsgivarorganisation eller genom att teckna ett så kallat hängavtal.

En del arbetsgivarorganisationer fungerar även som branschorganisationer. Det kan innebära att du som medlem i en branschorganisation även blir bunden av kollektivavtal.

Hängavtal – för dig som inte är medlem i en arbetsgivarorganisation

Företag som inte är organiserade kan i stället ha ett så kallat hängavtal. Detta gäller framför allt mindre företag med ett fåtal anställda.

Hängavtal innebär att du som arbetsgivare kommer överens med facket om att reglerna i ett visst kollektivavtal ska gälla vid företaget. Om du tecknar ett hängavtal blir effekten i praktiken densamma som om företaget skulle haft ett kollektivavtal.

Genom ett hängavtal gäller kollektivavtalets regler för förhållandet mellan dig och de anställda. Det innebär samtidigt att du måste följa de lagregler som handlar om kollektivavtal, till exempel i medbestämmandelagen och förtroendemannalagen.

Frivilligt att teckna kollektivavtal

Det är frivilligt att teckna kollektivavtal. Du som arbetsgivare måste dock förhandla om att teckna kollektivavtal eller hängavtal om en facklig organisation begär det.

Vad innehåller kollektivavtal?

Kollektivavtal innehåller ofta regler om

• anställningsformer
• övertid
• löner och ersättningar
• arbetstider
• ledigheter
• uppsägning
• pensions- och olycksfallsförsäkringar.

Avtalet gäller alla anställda

När du har tecknat kollektivavtal eller hängavtal gäller det i praktiken för alla dina anställda. Det spelar ingen roll om några inte är fackligt organiserade, eller om de tillhör en annan fackförening som du inte har kollektivavtal med.

Kollektivavtal och hängavtal blir en del av det personliga anställningsavtalet mellan dig som arbetsgivare och dina arbetstagare.

MBL

Kollektivavtal regleras i lagen om medbestämmande i arbetslivet, MBL, där det också framgår vilka rättigheter och skyldigheter som alla parter har när de tecknar kollektivavtal.

Du kan söka information om kollektivavtalens parter och avtalens löptider i Medlingsinstitutets avtalsdatabas.

Lagen om medbestämmande i arbetslivet, MBL hos riksdagen

Gå till Medlingsinstitutets avtalsdatabas

Regelbundna förhandlingar om innehållet

Ett kollektivavtal gäller oftast 1–3 år. Därefter måste det omförhandlas. Det sker under en så kallad avtalsrörelse. Arbetsgivarorganisationen eller en enskild arbetsgivare förhandlar då med den berörda fackliga organisationen.

Parter som är bundna av kollektivavtal omfattas av den så kallade fredsplikten. Det innebär att parterna inte får inleda eller delta i stridsåtgärder som lockout, strejk, blockad eller bojkott så länge avtalet gäller.

Facklig vetorätt

Fackliga organisationer som har kollektivavtal med dig har i vissa fall rätt att lägga in ett veto. Vetorätten gäller inhyrning av arbetskraft och anlitande av en entreprenör om det kan antas att den inhyrda personen eller entreprenören kommer att bryta mot kollektivavtalet.

Tvister

Medlingsinstitutet hjälper till vid tvister

För att stödja parternas förhandlingar har staten inrättat Medlingsinstitutet. Vid tvister i samband med förhandlingar om löner och allmänna anställningsvillkor kan Medlingsinstitutet på parternas begäran utse medlare.

Vad gäller vid tvister i samband med förhandlingar hos Medlingsinstitutet

Tolkningsföreträde gäller tills tvisten har avgjorts

Om det uppstår tvist om innehållet i ett kollektivavtal om löne- och ersättningsanspråk för enskilda anställda är det i vissa fall den fackliga organisationens uppfattning som ska gälla. I andra fall är det du som arbetsgivare som har tolkningsföreträde. Tolkningsföreträdet gäller tills dess att tvisten slutligen har avgjorts och regleras i Lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL). Kollektivavtal kan innehålla andra regler om tolkningsföreträde.

Din uppfattning gäller bara om du omedelbart påkallar förhandling med facket. Om förhandlingen inte leder till en lösning måste du väcka talan vid Arbetsdomstolen senast 10 dagar efter avslutad förhandling. Om du inte tar hänsyn till denna tidsfrist måste du betala vad arbetstagarorganisationen begär. Detta under förutsättning att kravet inte är oskäligt högt.

Observera att detta inte gäller en enskild arbetstagare som framställer löneanspråk, utan just tolkningen av hur lön och ersättningar ska beräknas enligt avtalet.

Gå till Arbetsdomstolens webbplats