Facklig organisation
Sidan blev senast uppdaterad:Fackliga organisationer har till uppgift att ta tillvara anställdas intressen i arbetslivet. En anställd har rätt att vara medlem i en facklig organisation. Som arbetsgivare är du skyldig att förhandla med facket i situationer som rör deras medlemmar.
Anställda har rätt att vara med i facket
Grunden för fackliga organisationer är föreningsrätten. Den innebär att anställda har rätt att tillhöra organisationer utan att staten eller andra aktörer, till exempel arbetsgivare, ingriper. Anställda har alltså rätt att tillhöra en facklig organisation. Arbetsgivare har motsvarande rätt att tillhöra en arbetsgivarorganisation.
Föreningsrätten får inte kränkas. Det betyder att du som arbetsgivare inte får missgynna en anställd som utnyttjar sin föreningsfrihet. Du får inte heller ge förmåner till anställda för att de i framtiden inte ska vara fackligt anslutna.
Arbetstagarorganisationer (fackliga organisationer)
En sammanslutning av en hel yrkeskår brukar kallas för fackförening. En sammanslutning av olika fackföreningar inom en hel bransch brukar kallas för fackförbund. De flesta fackförbund är i sin tur anslutna till någon av de tre huvudorganisationerna:
- LO (Landsorganisationen i Sverige)
- TCO (Tjänstemännens centralorganisation)
- SACO (Sveriges Akademikers centralorganisation)
Som medlem har en anställd rätt att få hjälp med
- lön och andra anställningsvillkor
- jämställdhet
- rättstvister
- arbetsmiljöfrågor
- organisationsfrågor som påverkar arbetsförhållanden.
Förhandlingsskyldighet
Fackliga organisationer har rätt att förhandla med arbetsgivaren i frågor som rör deras medlemmar. Din förhandlingsskyldighet ger facket möjlighet att påverka ett beslut. Men det är alltid du som arbetsgivare som bestämmer vad det slutgiltiga beslutet ska bli.
Du är skyldig att förhandla med facket i följande fall:
- Vid beslut om viktigare förändring av verksamheten.
- Vid arbetsbrist.
- Vid övergång av verksamheten från en arbetsgivare till en annan (till exempel vid försäljning av verksamheten).
- Vid beslut om viktiga förändringar av arbetstagarens arbets- eller anställningsförhållanden, till exempel vid omplacering (gäller om hen är medlem i en fackförening).
- När en facklig organisation som har kollektivavtal med företaget kallar till förhandling i en fråga som berör en medlem.
Om ni har kollektivavtal är du skyldig att förhandla med den fackliga motparten i kollektivavtalet.
Om ni inte har kollektivavtal ska du förhandla med de fackliga organisationer som dina anställda är medlemmar i.
Om ingen anställd är medlem i facket är du inte skyldig att förhandla.
Förhandla innan beslut
Du måste inleda förhandlingarna med facket innan du fattar beslut i sakfrågan. Du ska i god tid före förhandlingen skriftligen informera facket om vad förhandlingarna ska handla om. Du ska också ta fram och presentera ett motiverat förslag till en lösning på problemet.
I praktiken innebär förhandlingsskyldighet följande:
- Du måste närvara vid ett sammanträde med facket.
- Du ska ge den fackliga organisationen all nödvändig information.
- Du ska presentera en motiverad lösning på förhandlingsfrågan.
Det finns ingen skyldighet för arbetsgivaren att komma överens med facket.
Risk för höga skadestånd
Om du kallar till förhandling för sent eller helt struntar i att förhandla med facket kan du bli skadeståndsskyldig. Arbetsdomstolen ser allvarligt på brott mot förhandlingsreglerna och kan döma ut rejäla skadestånd mot uppenbara regelbrott.
Akuta problem går före förhandling
Om det finns akuta problem kan företaget fatta beslut innan förhandlingarna är klara. Det gäller vid:
- Beslut som måste fattas snabbt på grund av att något oförutsett inträffat (som inte enbart beror på dålig planering) och där betydande värden står på spel.
- Risk för säkerheten på arbetsplatsen.
- Störningar av viktiga samhällsfunktioner.
- Risk för skador på byggnader eller någon annans egendom.
Undantaget innebär inte att du slipper förhandling. Det betyder bara att du kan skjuta upp förhandlingen tills det akuta problemet är löst.
Medbestämmandelagen (MBL)
Fackets rätt till inflytande styrs av medbestämmandelagen. Lagen ger inte några rättigheter åt enskilda anställda utan åt arbetstagarorganisationer (fackliga organisationer). Syftet med lagen är att de anställda ska få inflytande i arbetslivet. Det gäller inte bara det enskilda anställningsförhållandet utan även företagsledning, fördelning av arbetet och drift av verksamheten i övrigt.
Håll facket informerad
För att kunna tillvarata medlemmarnas intressen har de fackliga organisationerna rätt att få information om verksamheten.
Du är på eget initiativ skyldig att hålla den fackliga organisation som du har kollektivavtal med informerad om
- utvecklingen av verksamhetens ekonomi
- produktionen
- riktlinjerna för personalpolitiken.
Facket har också rätt att ta del av räkenskaper och andra handlingar som rör företaget. Detta gäller dock bara om facket behöver tillgång till den informationen för att kunna tillvarata sina medlemmars intressen.
Informera även om du inte har kollektivavtal
Även om du inte är bunden av ett kollektivavtal är du skyldig att informera facket om verksamhetens utveckling och riktlinjer för personalpolitiken, men bara de fackliga organisationer som har medlemmar som är anställda i företaget. Informationsskyldigheten omfattar inte information om individuella fall och inte heller information om arbetsgivarens överväganden.
Facket har tystnadsplikt
Ditt företag och de anställda skyddas i princip av regler om tystnadsplikt. Det innebär att informationen som du lämnar ut inte får föras vidare om du begär förhandling om tystnadsplikt.
Mer om att vara arbetsgivare
Kollektivavtal
Du som arbetsgivare blir bunden av kollektivavtal genom att bli medlem i en arbetsgivarorganisation eller genom att teckna ett så kallat hängavtal.
Arbetsgivarorganisationer
Genom arbetsgivarorganisationen kan du som arbetsgivare få stöd och hjälp i olika frågor som rör arbetsmarknaden.
Ansvarig: Tillväxtverket