Frågor och svar om tjänstedirektivet

1. Vad är tjänstedirektivet?
2. Vad är kontaktpunkten för tjänster?
3. Vad innebär tjänstedirektivet för mig som företagare?
4. Kan jag sälja tjänster i Sverige utan att starta företag där?
5. Gäller direktivet bara då jag som företagare säljer tjänster till privatpersoner?
6. Vilka branscher omfattas av direktivet?
7. Vilka branscher omfattas inte av direktivet?

1. Vad är tjänstedirektivet?

Tjänstedirektivet anger vilka regler och villkor som ska gälla för företagare som vill etablera sig eller utföra tillfälliga tjänster på EU:s inre marknad. För att underlätta fri rörlighet i hela EU/EES-området (EU:s 27 medlemsländer samt Island, Liechtenstein och Norge) ska medlemsländerna ta bort tung och onödig byråkrati, förenkla administrationen för tjänsteleverantörer och stärka konsumenternas rättigheter.

2. Vad är kontaktpunkten för tjänster?

Varje EU-land har en kontaktpunkt där företagare kan ansöka om tillstånd för olika tjänsteverksamheter i det aktuella landet. Detta nätverk av kontaktpunkter har det gemensamma varumärket EUGO.

Kontaktpunkten för tjänster ska vara det enda ställe en företagare behöver besöka för att sköta alla myndighetskontakter som är nödvändiga för att etablera en verksamhet eller tillfälligt sälja tjänster i ett annat EU-land.

I kontaktpunkterna finns bland annat information om vilka krav som gäller för olika tjänsteverksamheter i EU-länderna och kontaktmöjligheter till myndigheter som ansvarar för olika tjänsteverksamheter. Här finns också blanketter för ansökningar och andra formaliteter, information om rådgivande instanser i respektive land och information om tvistlösning.

3. Vad innebär tjänstedirektivet för mig som företagare?

Tjänstedirektivet skapar bättre förutsättningar för dig att konkurrera på den europeiska marknaden. Syftet med tjänstedirektivet är att underlätta både långsiktig etablering och mer tillfällig tjänsteutövning på den inre marknaden. Avsikten är också att ta bort olika handelshinder och att förenkla administrationen för företagare.

4. Kan jag sälja tjänster i ett annat EU-land utan att starta företag där?

Ja, men en förutsättning är att ditt företag redan är etablerat i Sverige eller ett annat EU-/EES-land.

5. Gäller direktivet bara då jag som företagare säljer tjänster till privatpersoner?

Nej, direktivet gäller oavsett vem tjänsten säljs till.

6. Vilka branscher omfattas av direktivet?

Exempel på tjänsteområden som omfattas av direktivet är:

• Företagsrelaterade tjänster (konsulttjänster inom t.ex. ledarskap, förvaltning, certifiering och testning)
• Underhåll, skötsel och säkerhet
• Byggsektorn och arkitektverksamhet
• Fastighetstjänster (t.ex. fastighetsmäkleri)
• Turism (resebyråers och turistguiders verksamhet)
• Fritidsanläggningar, sportanläggningar och nöjesparker
• Hotell, restaurang och catering
• Informationstjänster (t.ex. webbportaler, nyhetsbyråer och utgivningsverksamhet)
• Utbildnings- och fortbildningstjänster
• Uthyrnings- och leasingtjänster (t.ex. biluthyrning)
• Hushållstjänster

7. Vilka branscher omfattas inte av direktivet?

Arbets-, skatte- och straffrätten påverkas inte av tjänstedirektivets bestämmelser. Ett antal områden är också undantagna från direktivets tillämpningsområde. Till undantagen hör: 

• Tjänster som huvudsakligen finansieras med skattemedel, till exempel sociala tjänster och vårdtjänster
• Bemanningstjänster
• Finansiella tjänster
• Säkerhetstjänster
• Transporttjänster
• Vissa speltjänster
• Audiovisuella tjänster och radiosändningar