Kollektivavtal

Vad är ett kollektivavtal?

Kollektivavtal är ett skriftligt avtal mellan en arbetsgivarorganisation eller en enskild arbetsgivare och en arbetstagarorganisation om vilka anställningsvillkor som ska gälla på arbetsplatsen. Det är bara den fackliga organisationen som kan teckna kollektivavtal, inte den enskilda arbetstagaren.

Kollektivavtal regleras i lagen om medbestämmande i arbetslivet, MBL, där det också framgår vilka rättigheter och skyldigheter tecknande av ett kollektivavtal innebär för parterna.

Ett kollektivavtal går att säga upp och upphör att gälla efter viss uppsägningstid.

Frivilligt avtal

Det är frivilligt att teckna kollektivavtal. Facket kan dock vidta stridsåtgärder för att få kollektivavtal.

Centrala och lokala avtal

Det finns ofta centrala kollektivavtal på förbundsnivå och lokala avtal för en arbetsplats eller ett företag. Innehållet i de centrala avtalen styr och ger ramarna för innehållet i de lokala avtalen.

Ett kollektivavtal kan innehålla minimivillkor och normalvillkor. Du kan komma överens med dina anställda om bättre villkor än minimivillkoren. Däremot är villkor som är sämre än normalvillkoren förbjudna.

Du blir bunden genom ditt medlemskap

En arbetsgivare blir bunden av kollektivavtal genom att bli medlem i en arbetsgivarorganisation eller genom att teckna ett så kallat hängavtal.

En del arbetsgivarorganisationer fungerar även som branschorganisationer. Det kan innebära att du som medlem i en branschorganisation även blir bunden av kollektivavtal.

Kollektivavtal binder samtliga medlemmarna i en avtalsslutande organisation. Det gäller även om du har gått in i organisationen efter kollektivavtalets tillkomst. En arbetsgivare kan inte heller göra sig fri från avtalet genom att lämna organisationen i förtid.

Ta reda på om du är bunden av kollektivavtal innan du anställer personal.

Avtalet gäller alla anställda

När du har tecknat kollektivavtal eller hängavtal gäller det i praktiken för alla dina anställda. Det spelar ingen roll om några inte är fackligt organiserade, eller om de tillhör en annan fackförening som du inte har kollektivavtal med.

Kollektivavtal och hängavtal blir en del av det personliga anställningsavtalet mellan dig som arbetsgivare och dina arbetstagare.

Fredsplikt

Parter som är bundna av kollektivavtal omfattas av fredsplikten. Det innebär att parterna inte får vidta eller delta i stridsåtgärder som lockout, strejk, blockad eller bojkott så länge avtalet löper. Sympatiåtgärder för att stödja en annan facklig organisation är undantaget fredsplikten.

Däremot får alla fackliga organisationer som inte är bundna av kollektivavtalet vidta stridsåtgärder för att få ett eget kollektivavtal.

Om du efter stridsåtgärder blir bunden av två kollektivavtal gäller det första avtalet före det andra.

Regelbundna förhandlingar om innehållet

Innehållet i ett kollektivavtal förändras när arbetsgivarorganisationen eller en enskild arbetsgivare förhandlar med den berörda fackliga organisationen. Ett kollektivavtal gäller oftast ett till tre år. Därefter måste det omförhandlas. Det sker under en så kallad avtalsrörelse.

För att stödja parternas förhandlingar har staten inrättat Medlingsinstitutet. Vid tvister i samband med förhandlingar om löner och allmänna anställningsvillkor kan Medlingsverket på parternas begäran utse medlare.

Tolkningsföreträde

Om det uppstår tvist om innehållet i ett gällande kollektivavtal är det i vissa fall den fackliga organisationens uppfattning som ska gälla. I andra fall är det du som arbetsgivare som har så kallat tolkningsföreträde. Tolkningsföreträdet gäller tills dess att tvisten slutligen har avgjorts.

Den fackliga organisationen har tolkningsföreträde om tvisten handlar om arbetsskyldighet eller medbestämmandeavtal. Du som arbetsgivare har tolkningsföreträde om tvisten gäller hur rätten till lön ska tolkas enligt avtalet. Kollektivavtal kan innehålla andra regler om tolkningsföreträde.

Du måste förhandla

Din uppfattning gäller bara om du omedelbart påkallar förhandling med facket. Om förhandlingen inte leder till en lösning måste du väcka talan vid Arbetsdomstolen senast 10 dagar efter avslutad förhandling.

Om du inte iakttar denna tidsfrist måste du betala vad arbetstagarorganisationen begär. Detta under förutsättning att inte kravet är oskäligt högt.

Observera att detta inte gäller en enskild arbetstagare som framställer löneanspråk, utan just tolkningen av hur lön och ersättningar ska beräknas enligt avtalet.

Facklig vetorätt

Fackliga organisationer som har kollektivavtal med dig har i vissa fall rätt att lägga in ett veto. Vetorätten gäller inhyrning av arbetskraft och anlitande av en entreprenör om det kan antas att den inhyrda personen eller entreprenören kommer att bryta mot kollektivavtalet.

Avtalsförsäkringar vid kollektivavtal

Om du är bunden av kollektivavtal ska du teckna avtalsförsäkringar för dina anställda.