Semesterledighet

Informera om antalet semesterdagar

Du måste skriftligen informera om villkoren för anställningen. Det innefattar även information om antalet semesterdagar.

Beräkna antalet betalda semesterdagar

När du ska beräkna antalet betalda semesterdagar börjar du med att räkna fram hur många dagar en person varit anställd under intjänandeåret.

Anställningsdagar räknas i kalenderdagar inklusive lördagar, söndagar och helgdagar. Dra sedan ifrån eventuella hela frånvarodagar, dock inte semesterlönegrundande frånvaro.

Dela därefter antalet anställningsdagar med 365 (366 vid skottår). Multiplicera med det totala antalet semesterdagar som den anställde har rätt till. Du ska alltid avrunda antalet dagar uppåt till hela dagar.

Semesterlönegrundande frånvaro är:

• semesterdagar
• sjukfrånvaro
• ledighet på grund av arbetsskada
• ledighet vid havandeskap
• föräldraledighet vid födelse eller adoption
• ledighet med tillfällig föräldrapenning (VAB)
• utbildningsledighet i vissa fall, bland annat facklig utbildning
• militärtjänstgöring under viss period
• svenskundervisning för invandrare
• närståendevård
• ledighet på grund av risk för överförande av smitta.

Det finns ett tak för hur mycket semesterlönegrundande frånvaro en anställd kan ha per intjänandeår. Det är olika maxgränser för varje frånvaroorsak.

De flesta begränsningarna framgår av semesterlagen eller annan lag som reglerar ledighet.

Förläggning av semester

Om ni inte har avtalat om något annat, ska den anställde ha minst fyra veckors sammanhängande semester under perioden juni-augusti.

Ni kan avtala om andra villkor i det personliga anställningsavtalet eller genom kollektiv- och hängavtal.

Uttag av semesterdagar

Enligt semesterlagen räknas all semesterledighet i hela dagar. Det innebär att det inte går att ta ut exempelvis en halv semesterdag.

För arbetstagare som normalt inte jobbar lördagar och söndagar räknas varken helger, helgdagar eller påsk-, pingst, midsommar-, jul- och nyårsafton som semesterdagar. Endast dagar som skulle ha varit arbetsdagar räknas i dessa fall.

Sparad semester

En arbetstagare som har rätt till fler än 20 betalda semesterdagar under semesteråret har rätt att spara de överskjutande betalda semesterdagarna till ett senare semesterår. Den som arbetat under hela intjänandeåret och har semester enligt semesterlagen kan alltså spara fem semesterdagar till ett annat år. I de flesta fall måste sparade semesterdagar tas ut inom fem år.

Obetalda semesterdagar kan inte sparas.

Byte av arbetsgivare under året

En anställd som byter arbetsgivare under året har i regel inte rätt till semesterledighet hos den nya arbetsgivaren. Den tidigare arbetsgivaren ska dock betala ut semesterersättning för intjänad semester som personen inte tagit ut.

Den nya arbetsgivaren får också räkna av den semesterledighet som den anställde har tagit ut hos den tidigare arbetsgivaren.

Om anställningen börjar efter den 31 augusti har den anställde rätt till endast fem betalda semesterdagar i den nya anställningen.

Särskilda regler

Tänk på att det kan finnas särskilda regler för semester genom kollektiv- eller hängavtal.

Särskilda regler gäller också för exempelvis anställda med timlön, oregelbundna och fria arbetstider. 

Vid skiftarbete

Om sista nattpasset före semesterledigheten passerar dygnsgränsen, räknas inte den dagen som en semesterdag.

För arbetstagare som regelbundet jobbar lördagar och söndagar gäller särskilda regler:

• Vid högst fyra dagar semester:
  Alla dagar som skulle ha varit arbetsdagar räknas som semesterdagar.
• 5-18 dagar semester:
  Alla vardagar under perioden räknas som semesterdagar.
  Den anställde har rätt att vara ledig lördag och söndag omedelbart före eller efter semesterperioden.
• Minst 19 dagar semester:
  Alla vardagar under perioden räknas som semesterdagar.
  Den anställde har rätt att vara ledig lördag och söndag både omedelbart före och efter semesterperioden.

Vid kortvarig anställning

Vid en anställning som pågår i högst tre månader kan ni avtala bort rätten till semesterledighet. Den anställde har däremot rätt till semesterersättning.

Om den anställde har en lägre sysselsättningsgrad än heltid eller oregelbunden arbetstid har denne rätt till lika lång ledighet som en anställd som arbetar heltid eller regelbunden arbetstid.

Läs mer

1. Semesterledighet
2. Semesterlön
3. Semesterersättning