Arbetstid

Allmänna regler om arbetstidens längd och dygnsvila finns i arbetstidslagen. Däremot saknas regler om när under ett dygn arbetstiden kan förläggas.

I kollektivavtal hittar du också regler för arbetstidens förläggning. Om du är bunden av kollektiv- eller hängavtal måste du läsa där vad som gäller för din verksamhet. Om du inte är bunden av sådana avtal, kan du själv avtala med den anställde om när under dygnet han eller hon ska arbeta. Du måste dock ta hänsyn till arbetstidslagens regler om arbetstidens längd och dygnsvila.

Undantag från lagen

Arbetstidslagen gäller inte för vissa typer av arbete, till exempel arbete som utförs i arbetsgivarens hushåll och anställda som har företagsledande eller liknande ställning.

Information om arbetstidens förläggning

Enligt arbetstidslagen ska du informera din anställde senast två veckor i förväg om vilka arbetstider som gäller. Informationen kan vara skriftlig eller muntlig.

Regeln är framtagen särskilt med tanke på deltidsarbetande med oregelbundna tider. Det finns flera undantag från regeln, exempelvis för verksamheter där arbetstiderna förändras så ofta att det inte är möjligt att upprätta ett schema eller när något oförutsett har inträffat.

Ordinarie arbetstid högst 40 timmar enligt lagen

Ordinarie arbetstid är det normala antalet timmar en anställd ska arbeta under en vecka. Den som är heltidsanställd får inte ha en ordinarie arbetstid på mer än 40 timmar per vecka.

För vissa verksamheter får man räkna ett genomsnitt på 40 timmar per vecka över en fyraveckorsperiod. Det innebär alltså att totala antalet arbetstimmar över perioden inte får överstiga 160 timmar. Exempel på arbetsområden som kan använda ett genomsnitt är sjukvården och hotell- och restaurangverksamhet.

Den som arbetar mindre än heltid har en deltidsanställning. För deltidsanställning gäller det antalet timmar som ni har avtalat om. Deltiden kan uttryckas i timmar per vecka eller i procent av en heltidsanställning.

Sammanlagd arbetstid får vara högst 48 timmar

Dina anställda får inte arbeta hur mycket som helst under en vecka. Den sammanlagda arbetstiden under en sjudagarsperiod får vara högst 48 timmar i genomsnitt. Genomsnittet räknas under en period om högst fyra månader.

Med arbetstid avses den totala summan av

• ordinarie arbetstid
• jourtid
• övertid
• mertid
• semester.

Dygnsvila i minst 11 timmar

Huvudregeln för dygnsvila är att alla arbetstagare ska ha minst elva timmars sammanhängande vila under varje period om 24 timmar.

Dina anställda kan få förkortad dygnsvila om något oförutsett inträffar. Det ska bara vara tillfälligt och du måste kompensera dem med motsvarande ledighet.

Alla har rätt till dygnsvila mellan klockan 00.00 och 05.00. Avvikelse från denna regel får göras om det föranleds av

• arbetets art, till exempel processindustri som pappersmassefabrik
• allmänhetens behov, till exempel hotell, restaurang, tidningstryckerier
• andra särskilda omständigheter, till exempel vakttjänst eller nödfall.

Veckovila i minst 36 timmar

Dina anställda har rätt till minst 36 timmars sammanhängande ledighet under varje period om sju dygn. Veckovilan ska så långt som möjligt förläggas till veckoslut.

Avvikelse från regeln om veckovila får endast göras tillfälligt om det föranleds av något som du som arbetsgivare inte har kunnat förutspå. Du måste kompensera dina anställda med motsvarande ledighet.

Beredskapstid räknas inte in i veckovilan.

Nattarbete mellan 22 och 06

Det finns särskilda regler för dem som regelbundet utför nattarbete. Den som normalt arbetar minst tre timmar av sitt arbetspass under natt räknas som nattarbetande. Det gör också den som troligen kommer att utföra minst en tredjedel av sin årsarbetstid under natt. Natt är tiden mellan klockan 22.00 och 06.00.

Jourtid är väntetid

Jourtid är ett slags väntetid. Det innebär att arbetstagaren måste stå till arbetsgivarens förfogande på arbetsplatsen och kunna rycka in vid behov. När arbetstagaren väl arbetar anses det inte längre som jourtid - då blir det i stället ordinarie arbetstid eller övertid.

Jourtid får bara användas i verksamheter där det måste finnas personal tillgänglig om det inträffar något oförutsett. Exempel är inom sjukvården eller brandförsvaret. Det avser alltså inte tillsyns- och övervakningsarbete.

En anställd får ha högst 48 timmars jourtid under en fyraveckorsperiod eller 50 timmar under en kalendermånad.

Övertid - när normal tid inte räcker

Om något inträffar som gör att den ordinarie arbetstiden eller jourtiden inte räcker till får den anställde arbeta övertid inom vissa gränser. Övertid får bara utnyttjas för tillfälliga behov och inte över en längre sammanhängande period.

Den anställde får högst ha 48 övertidstimmar under en fyraveckorsperiod eller 50 timmar under en kalendermånad. Under ett kalenderår får han eller hon inte arbeta övertid mer än 200 timmar.

Mertid är som övertid

Mertid är en typ av arbetstid som används för deltidsanställda. Den motsvarar i princip övertiden för heltidsanställda. Mertid beräknas som skillnaden mellan den deltidsanställdes arbetstid och en heltidsanställning. Tid som är utöver heltidsanställning kallas för överskjutande mertid och behandlas enligt samma regler som övertid för en heltidsanställd. En anställd får ha högst 200 timmar mertid under ett kalenderår.

Skyldighet att föra anteckningar om jourtid, övertid och mertid

Du måste föra journaler över jourtid, övertid och mertid. Både arbetstagaren och de fackliga organisationer som har medlemmar bland dina anställda har rätt att ta del av journalerna.

Beredskapstid är inte arbetstid

Beredskapstid är precis som jourtid en slags väntetid. Skillnaden är att den anställde står till arbetsgivarens förfogande utanför arbetsplatsen, men likafullt är redo att rycka in vid behov.

Beredskapstid räknas inte som arbetstid enligt arbetstidslagen.

Raster, måltidsuppehåll och pauser

Under raster får de anställda lämna sina arbetsplatser. De vanligaste rasterna är lunchrast och kafferast. De anställda har rätt att få raster som gör att de inte behöver arbeta mer än fem timmar i följd.

Raster räknas normalt inte in i arbetstiden, även om många arbetsgivare inte gör avdrag för kafferaster. Var noga med att tala om när och hur länge dina anställda får ta rast.

Om arbetet kräver det eller om något oförutsätt inträffar, kan den anställde få byta ut en rast mot måltidsuppehåll vid arbetsplatsen. Han eller hon får i så fall inte lämna arbetsplatsen och måltidsuppehållet räknas som arbetstid.

Utöver raster ska du lägga upp arbetet så att dina anställda kan ta ytterligare pauser som kan behövas. I regel får de inte lämna arbetsplatsen under en paus. Pausen räknas som arbetstid.

Om det inte går att lägga upp arbetet med fria pauser, måste du i stället lägga ut särskilda arbetspauser. Informera noga om arbetspausernas tidpunkt och längd i förväg så långt det är möjligt.

Resor mellan bostad och arbetsplats

Resor mellan bostad och arbetsplats räknas inte som arbetstid enligt arbetstidslagen.

Minderåriga

Den som är under 18 år är minderårig. Minderåriga omfattas av arbetstidslagens bestämmelser, men det finns också särskilda bestämmelser att ta hänsyn till.